Even the best fall down sometimes
Då kom det som jag väntat på. Red in en stund på volten och det var första gången hon var där inne och det fanns mycket att flåsa för tyckte hon. Iaf så finns det en bro vid sidan av volten och där red det över tre hästar och direkt efter började de trava. Bron knakade ganska mycket och Moa fick damp. Hon bocka, stegra skithögt, det här var verkligen rekord! Det var första gången som det kändes obalanserat och vi höll på att välta bakåt. Jag hade långa tyglar och hann inte få tag i något stöd så jag hamnade bakom sadeln på hennes rumpa efter första stegringen, sen stegra hon igen och jag gled fint av bakdelen. Det var tur att hon inte sparkades när jag var så nära baken. Landade ganska snällt och gjorde inte illa mig alls. Efter det forsatte hon hålla på och hon var lös och sen sprang hon till stallet.
Hon stannade utanför och jag fick tag på henne. Satte upp igen och red ut en stund och jobbade henne. Gick sen in på volten igen när hon lugnat ner sig. Jag som verkligen lyckats sitta kvar hennes stegringar och bockningar men den här gången gick det inte, för mycket överskottsenergi. Jaja ingen skada skedd. Blir aldrig rädd när hon håller på sådär heller, man har liksom blivit lite van X) haha!
Hon stannade utanför och jag fick tag på henne. Satte upp igen och red ut en stund och jobbade henne. Gick sen in på volten igen när hon lugnat ner sig. Jag som verkligen lyckats sitta kvar hennes stegringar och bockningar men den här gången gick det inte, för mycket överskottsenergi. Jaja ingen skada skedd. Blir aldrig rädd när hon håller på sådär heller, man har liksom blivit lite van X) haha!
Kommentarer
Trackback